Artiklar

Höstaktuellt om semester

Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.

Som anställd och arbetsgivare är man skyldig att se till att minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under semesteråret. Semesteråret kan löpa under olika perioder. Om företaget följer semesterlagens regler är det från 1 april till den 31 mars året därpå. Men det finns kollektivavtal som har kalenderår som semesterår. Även företag utan kollektivavtal kan ha kalenderår som semesterår, men då krävs det att intjänandeåret och semesteråret sammanfaller. Det innebär att den semester som tjänas in under året också är den som man tar ut under samma period.

Vad arbetsgivaren behöver bevaka är alltså att minst 20 semesterdagar tas ut innan semesteråret är slut. Har man kalenderår som semesterår kan det därför vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut. Har företaget semesterlagens semesterår är det lite bättre med tid att planera uttaget av dagarna som inte får sparas.

Har man nyanställd personal som man har beviljat så kallad förskottssemester så behöver inte den tas ut om inte den anställde vill. En anställd är heller aldrig tvingad att ta ut obetald semester. Man kan inte spara vare sig obetald semester eller förskottssemesterdagar. Med andra ord är det endast betalda intjänade semesterdagar som får sparas.

Arbetsgivaren har rätt att tvinga en anställd att ta ut semesterledighet även om den anställde inte vill vara ledig. Det är alltså arbetsgivarens skyldighet att se till att minst 20 dagar tas ut i ledighet, under förutsättning att det är intjänade betalda semesterdagar. Det finns ingen rätt för de anställde att spara annat än betalda dagar som överstiger de 20 som ska tas ut i ledighet.

Har man under året nyanställd personal i företag med sammanfallande intjänande- och semesterår så gäller även i sådana fall att bara dagar utöver 20 får sparas. Om en person till exempel började den 1 mars så har hen till årets slut tjänat in 21 dagar. Det är alltså bara en dag som får sparas.

För anställda som har förhandlat sig till en semesterrätt överstigande 25 gäller att arbetsgivaren kan bestämma vad som ska gälla för de dagar som överstiger 25, till exempel att de måste tas ut i ledighet eller att de betalas ut kontant om de inte tas ut i ledighet. Givetvis kan de även få sparas om så bestäms. Detta bör regleras i ett avtal med den anställde. Om detta inte är gjort torde semesterlagens regler gälla, det vill säga att även dessa semesterdagar kan sparas.

The post Höstaktuellt om semester appeared first on Tidningen Konsulten.

Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!

Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt att inte höja skiktgränsen för statliginkomstskatt för 2024. Vad innebär det?

Beloppsnivåer för 2024

Prisbasbeloppet används vid beräkning av exempelvis intäkter, förmåner och avgifter och ska spegla inflationen. Därför förändras det från år till år. Prisbasbeloppet för 2024 är 57 300 kronor, en höjning med 4 800 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2023 (52 500 kronor).

Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och tillgodoräknande av pensionspoäng. Det förhöjda prisbasbeloppet 2024 är 58 500 kronor, en höjning med 5 000 kronor jämfört med beloppet för 2023 (53 500 kronor).

Ökningen är liksom förra året ovanligt stor och det beror på den höga inflationen som vi fortfarande har. Det innebär högre garantipensioner, mer pengar i plånboken för studenter och lägre inkomstskatt för de som arbetar.

Inkomstbasbeloppet beslutas senare under hösten av regeringen. Inkomstbasbeloppet styr hur stor inkomst som försäkras i det allmänna ålderspensionssystemet.

Prisbasbeloppet påverkar

Prisbasbeloppet påverkar olika gränser för bidrag, förmåner och avgifter. Här listar vi några av dessa.

  • Jobbskatteavdraget och grundavdraget – är knutna till prisbasbeloppet och kommer alltså att höjas. Det innebär sänkt skatt för alla, men hur stor sänkningen blir beror på inkomstens storlek.
  • Olika schabloner i inkomstskattelagen – beräknas efter prisbasbeloppet. Exempel på det är schablonen för traktamente, förmån av fri kost och inventarier av mindre värde.
  • Spärrbeloppet för fastighetsskatt –pensionärer och vissa andra kan få en skattereduktion för fastighetskatten.
  • Sjukpenninggrundande inkomst och den högsta sjukpenningnivån – kommer också att höjas. Det kommer bl.a. innebära att ersättningen om man är sjuk eller föräldraledig blir högre.
  • Studiemedel – för studerande påverkas studiemedlen av prisbasbeloppets storlek. Studenterna får mer i plånboken och har större möjligheter till att tjäna mer eftersom fribeloppet höjs. Höjningen gäller dock inte studiebidraget på gymnasiet eftersom det inte påverkas inte av prisbasbeloppet, utan är bestämt av riksdagen.

Det förhöjda prisbasbeloppet påverkar

Förhöjda prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna pensionspoängen i det gamla pensionssystemet. Därmed påverkar det personer som är födda 1938–1953 och har tilläggspension/ATP.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt – pausad uppräkning

Även skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas om varje år och är beroende av förändringen av konsumentprisindex. Skiktgränsen uppgår till det föregående beskattningsårets skiktgräns multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret (förändringen i konsumentprisindex mellan tidpunkterna) plus två procentenheter. På det sättet justeras gränsen årligen med ett inflationsskydd.

Regeringen vill nu pausa uppräkningen med hänsyn till det ekonomiska läget och då regeringen prioriterar att bekämpa inflationen anser regeringen att det är viktigt med en återhållsam och finansierad budget. Tidigare har uppräkningen av skiktgränsen varit hög med hänsyn till tidigare uppräkningar. Därför har regeringen lagt ett förslag om att skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska uppgå till 598 500 kronor för beskattningsåret 2024. Hade man räknat om skiktgränsen enligt det vanliga förfarandet hade gränsen uppgått till 666 200 kronor.

The post Höjt prisbasbelopp – så påverkas du! appeared first on Tidningen Konsulten.

Fick du slutskattebeskedet i augusti?

Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa år.

Slutskattebesked i augusti

Den som fick sitt slutskattebesked för inkomståret 2022 i augusti ska betala kvarskatten senast den 13 november.

Det har nu blivit extra viktigt att betala kvarskatten i tid med tanke på att kostnadsräntan på skattekontot har höjts från och med den 1 augusti. Räntan på en kvarskatt som understiger 30 000 kronor räknas från den 4 maj. Den låga kostnadsräntan var fram till och med den 1 augusti 3,75 procent och efter det datumet var räntan 5 procent. Skulle man betala efter att kvarskatten har förfallit är den höga kostnadsräntan 20 procent från och med den 1 augusti (tidigare 18,75 procent).

För kvarskatt som överstiger 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att beräknas redan från och med den 14 februari 2023 för inkomståret 2022.

Se över debiteringen av preliminärskatt

För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt kan man som företagare behöva se över den preliminära debiteringen av skatt för 2023. Det kan man göra löpande under året för att debiteringen ska ligga så nära det faktiska utfallet som möjligt. Det beslut om preliminär debitering som Skatteverket skickar ut grundar sig på historiska uppgifter. Målet är att preliminär skatten som betalas in under året ska vara så nära den slutliga skatten som möjligt. Kanske har verksamheten gått bättre under 2023? Återförde företaget periodiseringsfonder i den senaste deklarationen så att debiteringen blev för hög?

Enklast är det att använda Skatteverkets e-tjänsten Preliminär deklaration och lämna de nya uppgifterna. Du kan även ta hjälp av din redovisningskonsult som ombud för att ändra uppgifterna.

The post Fick du slutskattebeskedet i augusti? appeared first on Tidningen Konsulten.

Fortsatt skattenedsättning på viss dieselanvändning

Nu har riksdagen beslutat om en fortsatt nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk. Den tidigare nedsättningen skulle gälla fram till och med den 30 juni, men kommer nu alltså att förlängas till den 31 december 2023.

Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet infördes på grund av att priset på flera viktiga insatsvaror ökat kraftigt. Detta som en följd av kriget i Ukraina. Den tillfälligt utökade skattenedsättningen på diesel motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden. Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk har nu förlängts till att även gälla det sista halvåret för 2023.

De nya reglerna gäller för diesel som har förbrukats under tiden den 1 juli – 31 december 2023. Under denna period medges nedsättning av koldioxidskatt med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 292 kronor) och nedsättningen för energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 111 kronor). Syftet med den tillfälliga utvidgade nedsättningen är, och har varit, att jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna i princip inte ska betala någon skatt på sin dieselanvändning i arbetsmaskiner.

Regeringen har även remitterat ett förslag inför statsbudgeten 2024 om en fortsättning av skattenedsättningen för 2024 och 2025. Förslaget innebär att för sådan förbrukning som sker under 2024 och 2025 ska återbetalning av koldioxidskatt medges med 2 242 kronor per kubikmeter och av energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter.

The post Fortsatt skattenedsättning på viss dieselanvändning appeared first on Tidningen Konsulten.

Forskningsavdragen ökar

Riksdagen har nu beslutat om ytterligare förstärkta skatterättsliga regler om företagens avdrag för forskning och utveckling. Statistikmyndigheten SCB har också under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka.

De skattemässiga reglerna 

Avdraget för forskning och utveckling innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. För att få forskningsavdraget uppställs vissa krav. Avdrag medges för en person som arbetar med forskning eller utveckling. Personen ska dessutom ha arbetat med forskning eller utveckling under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid under kalendermånaden. 

Forskning definieras som systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap och med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Forskningen eller utvecklingen ska ske i ett kommersiellt syfte. Skälet till det är att syftet med avdraget är att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling inom näringslivet. Om ett forskningsprojekt bedrivs i offentlig regi, t.ex. av en region eller ett universitet, och bekostas av offentliga medel är avsikten att forskningsavdrag inte ska kunna göras inom projektet som sådant.   

Ett förstärkt FoU-avdrag 

Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen i höstas att avdraget för forskning och utveckling skulle förstärkas. Förslaget har nu beslutats av riksdagen och innebär att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.  

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023. 

Avdragen för forskning och utveckling har fördubblats 

Statistikmyndigheten SCB har tidigare under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka. 

Sedan 2014 kan företag i Sverige göra avdrag från arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling. Reglerna har förändrats över tiden och möjligheterna till avdrag har förstärkts och utökats. I den rapport som Statistikmyndigheten SCB har tagit fram framgår att avdragen för forskning och utveckling fördubblades år 2020 jämfört med 2019. Det beror på den höjning av taket för möjligheten till avdrag för forskning och utveckling som skedde i april 2020. Även efter 2021 när reglerna ändrades ser man en ökning av avdraget. Ökningen 2021 skedde genom större avdrag till både små och stora företag.  

Av rapporten framgår även att det finns företag som arbetar med forskning och utveckling som inte använder rätten till avdrag för forskning och utveckling trots att företaget arbetar med forskning. En förklaring till det kan vara att företaget ingår i en koncern och att avdragsutrymmet redan har utnyttjats inom koncernen. En annan förklaring kan vara att personalen inte uppfyller kravet på arbetstid som ska läggas ner inom forskning och utveckling. Eller att företagets verksamhet inte uppfyller kriterierna för det som definieras som forskning och utveckling. 

The post Forskningsavdragen ökar appeared first on Tidningen Konsulten.

Tillfällig skattefri förmån att ladda bilen på jobbet

Det har varit svårt för arbetsgivare att beräkna den skattepliktiga förmånen för anställda som har fått ladda eldrivna fordon på arbetsplatsen gratis. Temporärt blir det enklare. Riksdagen har nu beslutat om ändringar i inkomstskattelagen som innebär att under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026 kan arbetsgivare ge sina anställda en skattefri förmån av laddning av el på arbetsplatsen.

Regeringens satsning

De senaste åren har försäljningen av laddbara fordon ökat markant och bidragit till en snabb elektrifiering, vilket även har minskat utsläppen under de senaste åren. Enligt budgetpropositionen för 2023 ska regeringens satsningar inom klimat- och miljöpolitiken vara inriktade på att skapa förutsättningar för individer och företag i hela landet att göra de val som krävs för att ta klimat- och miljöarbetet framåt, mot klimatmålen. Det handlar framför allt om den infrastruktur som måste finnas på plats för att elektrifiera transporterna och industrin. För att underlätta en omställning till en fossilfri fordonsflotta anser regeringen att resor till och från arbetet med laddbara fordon ska uppmuntras framför andra mindre hållbara alternativ. Som ett led i detta införs en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.

Inom EU går också arbetet med laddbara fordon framåt. Europaparlamentet och rådet har kommit överens om en lagstiftning som ska öka tillgången på laddningsstationer för elfordon och tankställen för vätgasdrivna fordon.

Laddning vid arbetsplatsen

En arbetsgivare kan erbjuda de anställda att ladda el till elbilen gratis på arbetsplatsen och förmånen är numera skattefri för den anställde. Men den skattefria förmånen gäller inte bara bilar utan även lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel. Detta gäller oavsett om det är en egen bil eller en förmånsbil.

Laddningen ska ske vid en laddningspunkt som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Det innebär att det är arbetsgivaren som direkt ska bära ansvaret för kostnaderna för laddningen. Undantaget från förmånsbeskattning omfattar däremot inte laddning vid en publik laddstation där den anställde betalar för sin egen laddning av bilen och därefter begär ersättning från arbetsgivaren för laddningskostnaderna.

Reglerna gäller för förmåner som har tillhandahållits under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026.

Verksamhet vid bostaden

Många fåmansföretag har sin verksamhet i hemmet. Omfattar skattefriheten för laddning även verksamheter vid bostaden? Nej, förmån av laddel när arbetsplatsen där laddningen sker är belägen i den skattskyldiges bostad omfattas inte av skattefriheten. Anledningen till det är att reglerna ska uppmuntra och underlätta arbetsresor. Personer med arbetsplats i bostaden gör i normalfallet inte arbetsresor. Att låta förmån av laddel vid laddning vid bostaden vara skattefri skulle därför inte underlätta arbetsresor med eldrivna fordon. Den skattefria förmånen skulle i stället subventionera andra resor än arbetsresor mellan arbetsplats och bostad.

The post Tillfällig skattefri förmån att ladda bilen på jobbet appeared first on Tidningen Konsulten.

Inkomster från personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete

I den tredje artikeln för detta område är det nu dags att gå igenom vilka beskattningsregler som gäller om du utför småarbeten. Som vi har berättat i tidigare artikel får nu Skatteverket kontrolluppgifter från dina personliga tjänster som du har erbjudit på webben. Det är olika regler som gäller när extra inkomster ska tas upp i deklarationen och därmed eventuellt beskattas. Nytt är att den som driver en digitala plattformar ska lämna uppgifter om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. Det kan vara bra att redan nu ta höjd för den skatt som ska betalas in och eventuella egenavgifter. Artikeln avslutas med vad som gäller om du anlitar en privatperson för t.ex. trädgårdsarbete eller rastning av hunden.

Vad gäller för inkomster från personliga tjänster?

Hur man ska redovisa de olika inkomsterna från olika uppdrag beror på flera olika faktorer som t.ex. hur regelbundet man arbetar, under hur lång tid man arbetar och hur stora inkomsterna totalt är.

På vilket sätt man ska betala skatt beror på omfattningen av de uppdrag man tar. Om man tar uppdrag lite då och då ska inkomsterna redovisas som inkomst av tjänst. Utgångspunkten är att man ska betala skatt om man tjänar mer än 22 207 kronor under 2023. Hur man beskattas beror på hur mycket man har fått från varje enskild uppdragstagare.

 

Om ersättningen är högst 999 kronor

Man behöver inte betala egenavgifter på tjänsteinkomster som under inkomståret understiger 1 000 kronor från en utbetalare. I dessa fall betalar man bara inkomstskatt om de totala ersättningarna under året överstiger 22 207 kronor.

 

Om ersättningen är mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor

I vissa fall kan man behöva betala in egenavgifter själv utöver den vanliga kommunala och statliga inkomstskatten. Det gäller om man tar emot ersättningar från privatpersoner och ersättningen är mellan 1 000 kronor och 9 999 kronor under året från en enskild privatperson. Man kan förenklat säga att egenavgifter motsvarar de socialavgifter som en arbetsgivare betalar genom arbetsgivaravgifterna för sina anställda. Inkomst av tjänst för vilka man ska betala egenavgifter ska redovisas på deklarationsbilaga T1 (SKV 2050). Från inkomsterna kan man då dra av vissa utgifter som man har haft för uppdraget, t.ex. resor.

 

Om ersättningen är 10 000 kronor eller mer

Om man får ersättningar från en och samma uppdragsgivare under året och ersättningen är över 10 000 kronor ska uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift. Det innebär att i dessa fall behöver man inte själv betala några egenavgifter.

 

Inkomst av näringsverksamhet

Om man däremot tar uppdrag på mer regelbundet basis och under längre tid kan det bli aktuellt att registrera en näringsverksamhet och ansöka om F-skatt hos Skatteverket. Om inkomsterna överstiger 80 000 kronor kan man även behöva registrera sig för moms.

 

Dokumentera uppgifterna inför deklarationen

Som framgår ovan är det många olika belopp att hålla reda på och från vem man har erhållit ersättningen så att man inte överskrider någon gräns. Därför behöver man skriva upp vilka inkomster man har fått och från vem för att kunna deklarera när det är dags nästa år.

Därför är behöver man

  • skriva ner alla inkomster
  • spara alla skriftliga avtal om uppdrag och inkomster
  • spara alla kvitton som visar utgifterna för att utföra uppdragen.

 

Vad gäller om man anlitar en privatperson för ett arbete?

Vad gäller då skattemässigt för den som har anlitat en privatperson som innehar A-skattsedel för t.ex. barnpassning, trädgårdsarbete eller städning? Man kan bland annat vara skyldig att redovisa och betala in skatt för den personen som utför arbetet. Det beror på hur stor ersättningen man har betalat till den som har utfört arbetet.

 

Om den betalda ersättningen är högst 999 kronor

Betalar man ut högst 999 kronor under ett år till en privatperson behöver man inte göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter eller lämna kontrolluppgift. Mottagaren kommer att redovisa ersättningen i sin inkomstdeklaration.

 

Om den betalda ersättningen är mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor

Betalar man ut mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor till en privatperson är utgångspunkten att den man anlitar själv ska betala sin skatt och sina avgifter. Det innebär att man inte ska inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.

Däremot ska man lämna en kontrolluppgift till Skatteverket på beloppet. Kontrolluppgifter kan lämnas elektronisk eller på papper.

 

Om den betalda ersättningen är 10 000 kronor eller mer

Betalar man ut 10 000 kronor eller mer till en privatperson som har A-skatt måste man alltid göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Man kan då använda en förenklad arbetsgivardeklaration som man lämnar till Skatteverket.

The post Inkomster från personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete appeared first on Tidningen Konsulten.

Många pensionärer får kvarskatt

Närmare 366 000 personer över 65 år fick kvarskatt när slutskattebeskeden för årets beskattning nu har skickats ut. Man blir lite nyfiken. Hur kan det bli så?

De som har fått besked om kvarskatt i år ska betala nära 24 miljarder kronor. Av dessa är det 6,3 miljarder som ska betalas av personer över 65 år, varav de flesta har pension. Hur kan så många pensionärer få kvarskatt?

Det kan finnas flera orsaker till att man får kvarskatt som pensionär.

Som pensionär får man ofta utbetalningar från flera olika pensionsutbetalare. Det gör att skatteavdraget totalt sett blir för lågt. Den utbetalare som betalar ut den högsta inkomsten, huvudutbetalaren, ska göra skatteavdrag enligt skattetabell. De andra utbetalarna gör skatteavdrag med 30 procent, vilket inte alltid är tillräckligt utan man får kvarskatt. Skatteavdragen som utbetalarna gör beaktar bara de utbetalda beloppen och inte andra inkomster som man ska beskattas för.

Det finns även andra skatter som påverkar den totala skatten som man ska betala. Några exempel är om man har fonder eller investeringssparkonto så betalar man skatt på en schablonintäkt. Har man sålt en aktie med vinst så betalar man även skatt på vinsten. Äger man en fastighet ska man även betala fastighetsskatt eller fastighetsavgift. Det här är inkomster som skattetabellerna inte tar hänsyn till och det gör att det totala skatteavdraget blir för lågt.

 

Undvik kvarskatt nästa år

Kvarskatt innebär att man har betalat inför lite skatt under året. Det finns ett par sätt man kan undvika den på.

Man kan be sin huvudutbetalare att göra ett förhöjt skatteavdrag. Det gör att huvudutbetalaren kommer att göra ett större skatteavdrag.

Ett annat alternativ är att ansöka om jämkning av preliminär A-skatt hos Skatteverket. Man uppger då alla sina inkomster som man ska beskattas för och även avdragsgilla utgifter som till exempel utgiftsränta. Utifrån dessa uppgifter beräknar Skatteverket rätt nivå på den preliminär skatt som behöver betalas in under året. Beslutet om jämkning lämnar man till sin huvudutbetalare som ändrar den skatt som ska dras från pensionen. Jämkning kan alltså innebära att huvudutbetalaren ska göra ett större skatteavdrag än vad som gäller enligt skattetabellen. Ansökan om jämkning kan man göra både på e-tjänst på Skatteverket eller genom blankett.

Slutligen kan man själv betala in lite extra skatt under året till sitt skattekonto. Skatteverket har en tjänst där man själv kan fylla i sina uppgifter och beräkna skatten för innevarande år. Då får man en bättre beräkning hur mycket man förväntas betala i skatt totalt över året.

 

Betala årets kvarskatt tid

Det har nu blivit extra viktigt att betala kvarskatten i tid med tanke på att kostnadsräntan på skattekontot har höjts från och med den 1 augusti. Räntan på en kvarskatt som understiger 30 000 kronor räknas från den 4 maj. Den låga kostnadsräntan var fram till och med en 1 augusti 3,75 procent och efter det datumet var räntan 5 procent. Skulle man betala efter att kvarskatten har förfallit är den höga kostnadsräntan 20 procent (tidigare 18,75 procent).

Vilka datum är det man ska ha koll på? Man ska betala kvarskatten inom 90 dagar från att man har fått sitt slutskattebesked. Fick du ditt slutskattebesked i juni ska kvarskatten vara betald den 12 september. Fick du däremot slutskattebeskedet i augusti så ska kvarskatten vara betald den 13 november.

Det är möjligt att betala in kvarskatten i flera omgångar.

 

Regeringen kompenserar 57:orna

Nya regler i år (2023) gör att den som går i pension vid 65 års ålder får vänta längre på det förhöjda grundavdraget. Från och med i år måste man ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få avdraget. Det innebär att det förhöjda grundavdraget gäller från och med det år man fyller 67 år, inte som tidigare från 66 år. Det gör att de personer som är födda 1957 får vänta ytterligare ett år för att få det förhöjda grundavdraget.

Regeringen har uppmärksammat problematiken och har sagt att åldersgruppen kommer att kompenseras för denna ”skattemiss”. Satsningen kommer att framgå av höstens budget som presenteras i september.

The post Många pensionärer får kvarskatt appeared first on Tidningen Konsulten.

Sista chansen för tillfälligt anstånd

Sedan coronapandemin har företagen beviljats tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter med 45 miljarder kronor. Än finns det möjlighet att ansöka om tillfälligt anstånd. Sista dag att ansöka om anstånd är den 11 september.

Tillfälligt anstånd

Sedan den 30 mars 2020 kan företag ansöka om tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. Tillfälligt anstånd infördes för att underlätta för företag som drabbades ekonomiskt av effekterna av coronapandemin. Anståndet gör det möjligt för företagen att skjuta upp sina skattebetalningar av moms och arbetsgivaravgifter. Reglerna har även förlängts i olika omgångar. De tillfälliga anstånden är däremot inte gratis. Företagen får betala kostnadsränta, i dagsläget 5 procent, och anståndsavgift på anståndsbeloppet.

Sista dagen att ansöka

Den 12 september 2023 är så långt ett tillfälligt anstånd kan beviljas för det första året för företag med månads- och kvartalsredovisning. Det innebär att sista dagen att ansöka om ett tillfälligt anstånd för dessa företag, med månads och kvartalsredovisning, är den 11 september 2023. Därefter kan Skatteverket bara bevilja förlängningar av befintliga anstånd.

Läs mer om tillfälligt anstånd på Skatteverkets hemsida.

The post Sista chansen för tillfälligt anstånd appeared first on Tidningen Konsulten.

Inkomster från uthyrning av olika tillgångar

Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil? Som vi har skrivit om i en tidigare artikel kommer Skatteverket även att få kontrolluppgifter från plattformsföretag när du har hyrt ut din sommarstuga, lägenhet, båt eller husbil.

Av kontrolluppgiften kommer det att framgå hur stor ersättning man har fått vid uthyrningen. I den här artikeln tittar vi närmare på de beskattningsregler som gäller vid uthyrning av olika slags tillgångar. Det kan vara bra att redan nu dokumentera uppgifterna inför deklarationen 2024.

Uthyrning av bostäder

Om man som privatperson hyr ut sin sitt hus, sommarstuga eller lägenhet ska beskattas i inkomst av kapital om hyresintäkterna överstiger 40 000 kronor. Det är på ett överskott som överstiger schablonavdraget på 40 000 kronor som man behöver betala skatt. Skatten uppgår till 30 procent på överskottet. Uppstår det däremot ett underskott vid uthyrningen får man inte avdrag för det i deklarationen.

Schablonavdraget gäller för varje hyresrätt, bostadsrätt respektive privatbostadsfastighet för sig. Det innebär att om det är två personer som gemensamt äger bostadsrätt får var och en göra avdrag med 20 000 kronor.

När det gäller vilka övriga avdrag som man får göra vid en uthyrning så skiljer sig reglerna åt beroende på vilken typ av bostad man hyr ut. Om man hyr privatbostadsfastighet, t.ex. villa eller sommarstuga, medges dessutom ytterligare avdrag med 20 procent av hyresinkomsten. Detta även om de verkliga kostnaderna varit högre. Vidare får avdraget inte överstiga inkomsterna. Har man lån på huset betalar man ränteutgifter och för dessa får man avdrag för på vanligt sätt som räntekostnad även om man hyr ut huset.

Vid uthyrning av bostadsrätt får man även göra avdrag med den del av månadsavgiften som motsvarar vad som hyrts ut. Den delen ska beräknas genom en proportionering av den egna avgiften i förhållande till den uthyrda delens storlek av hela lägenhetens storlek. Detsamma gäller vid uthyrning av hyresrätt. Man får avdrag för upplåtarens hyra som motsvarar vad som hyrts ut. Denna del ska beräknas genom en proportionering av den egna hyran i förhållande till den uthyrda delens storlek av hela den egna lägenhetens storlek.

Man räknar ut överskottet för uthyrningen av bostaden på samma sätt oavsett om den ligger i Sverige eller i ett annat land. Beroende på hur skattereglerna ser ut i det land där bostaden ligger kan man behöva deklarera uthyrningsinkomst både i det landet och i Sverige. Man kan då får avräkning för den utländska skatten.

Värt att tänka på är också att när man hyr ut till sin arbetsgivare gäller andra regler.

Uthyrning av båt eller bil

Hyr man ut t.ex. sin bil, fritidsbåt eller husvagn är den hyra man får en skattepliktig inkomst. De inkomsterna som kommer från en tillgång som personen innehar för privat bruk beskattas i inkomstslaget kapital. Även här är skatten 30 procent på överskottet.

Här gäller inget schablonavdrag utan från inkomsten får man göra avdrag för de utgifter som man har haft för att få inkomsten. Men det innebär att det är endast sådana merutgifter som är en direkt följd av uthyrningen som är avdragsgilla. Det kan vara t.ex. utgifter är tilläggsförsäkring och förmedlingsavgift. Avdrag kan också medges för en ökad värdeminskning eller förslitning av den uthyrda tillgången som skett till följd av uthyrningen.

När det gäller uthyrning av bil är Skatteverkets uppfattning att avdrag kan medges för en ökad värdeminskning eller förslitning på en privatägd bil med 13 kr per mil som bilen har körts när den varit uthyrd, om inte uthyraren kan visa att de verkliga utgifterna har uppgått till ett högre belopp. När man hyr ut sin bil till sin arbetsgivare gäller särskilda regler.

Det är bara merutgifter som man får göra avdrag för och andra utgifter får man inte dra av eftersom det anses vara privata levnadskostnader. Exempel på utgifter som man inte får dra av är biltvätt, besiktning, försäkring, båtplats, parkeringsplats.

The post Inkomster från uthyrning av olika tillgångar appeared first on Tidningen Konsulten.

Senaste nytt